Vad kan jag göra?

VAD KAN JAG GÖRA?

    VART VÄNDER JAG MIG?

    Om du misstänker att ditt barn har mjölkallergi bör du börja med att prata med BVC eller läkare. De kan avgöra om symtomen är av det slaget att barnet bör utredas vidare. Här får du tips på hur du förbereder dig inför besöket. 

    Som förälder börjar man ofta söka information på nätet eller pratar med bekanta, som har barn med liknande symtom. Då är det viktigt att komma ihåg att varje barn är unikt och att symtom på mjölkallergi kan visa sig på olika sätt. Symtom vid mjölkallergi kan likna dem vid andra allergier eller sjukdomar. Därför bör man inte ändra sitt barns mat, till exempel ta bort mjölk eller andra baslivsmedel på egen hand, utan att först prata med BVC eller barnets läkare.

      INFÖR LÄKARBESÖKET

      Tiden vid ett läkarbesök är begränsad. Använd gärna våra planeringsverktyg för att få ut så mycket som möjligt av besöket. 

      Det kan vara en bra idé att båda föräldrarna, eller någon anhörig eller vän följer med vid besöket. På så sätt är det lättare att komma ihåg all information och alla frågor. 

      Förbered och dokumentera

      Inför läkarbesöket kan det vara bra att förbereda sig genom att skriva ner hur barnet mår, vad barnet äter och vilka symtom ditt barn har. Det är annars lätt hänt att någon viktig pusselbit eller fråga glöms bort.

      Ett enkelt sätt är att föra matdagbok. Till din hjälp har vi satt ihop en besöksplanerare som du kan använda dig av. Här finns en mall du kan skriva ut och fylla i inför besöket till läkaren. 

      Du kan också ha användning för Symtomguiden och Checklistan.

      Det händer hos läkaren

      Om läkaren misstänker att ditt barn kan ha mjölkallergi kan det här hända vid läkarbesöket:

      • Läkaren undersöker barnet och ställer frågor om barnets symtom och allergier i familjen
      • Ett blodprov (för analys av allergiantikroppar) eller pricktest kan tas på barnet.
      • Läkaren ger information om allergier mot födoämnen.
      • En period (ca 2-4 veckor) med mjölkfri kost inleds för att utreda om barnet mår bättre utan mjölk i kosten.
      • Om du ammar kan du få råd om hur du undviker mjölk i din kost.
      • Du kan få förslag på lämplig mjölkfri ersättning och mjölkfri mat om ditt barn inte ammas.
      • Barnet kan få remiss till dietist. 
      • Läkaren redogör för uppföljning och nästa steg i behandlingen.

      Fråga alltid om du upplever att något är oklart eller obesvarat.

      Hur ställer man diagnosen mjölkallergi?

      Det finns det inga tester som säkert visar om ett barn har mjölkallergi eller inte. De tester som finns kan i vissa fall ge utslag på allergi, fast barnet inte är allergiskt. Ett test kan också missa att ett barn har allergi. Ibland kan tester vara till hjälp, men det vanligaste och mest tillförlitliga är att diagnosen sätts genom att läkaren ställer en rad frågor om barnet och sedan på prov låter barnet äta en helt mjölkfri kost under 2-4 veckor, för att se om symtomen försvinner. 
      Om läkaren föreslår en period med mjölkfri kost, är det viktigt med bra råd, så att barnets kost verkligen blir helt mjölkfri. Om inte kan det bli svårt att utvärdera effekten av den mjölkfria kosten (efteråt). Läs mer om mjölkfri kost här.

      Anledningen att provperioden behöver vara så lång som flera veckor, är att vissa symtom på mjölkallergi blir bättre först efter en längre tid utan mjölk. Det gäller till exempel vissa symtom från magen. Tarmen hos ett mjölkallergiskt barn måste få en chans att återhämta sig utan mjölk, innan den kan börja fungera normalt igen.  I dessa fall gäller det att ha tålamod och inte avbryta försöket i förtid. 

      Uppföljningen hos läkaren är viktig. Då går man igenom och utvärderar om barnets symtom försvunnit under perioden utan mjölk. I de flesta fall provar man att återinföra mjölk i barnets kost, för att se om symtomen kommer tillbaka. Om barnets symtom försvunnit under perioden med mjölkfri kost och återkommer när mjölk återförs i barnets mat kan man ställa diagnosen mjölkallergi. Om ni tillsammans inte ser någon effekt av försöket med mjölkfri kost, trots att det genomförts på ett riktigt sätt och pågått under flera veckor, är det viktigt att barnet får börja äta mjölk igen. Barnet kan då behöva utredas vidare för att hitta den verkliga orsaken till symtomen.

      HUR BEHANDLAS MJÖLKALLERGI?

      Behandlingen vid mjölkallergi går ut på att ta bort mjölk ur barnets kost och syftar till att ge symtomfrihet. Det gäller både komjölk och mjölk från andra djur. Däremot är det inte alls säkert att du som ammar ett mjölkallergiskt barn behöver undvika komjölk. Fråga ditt barns läkare vad som gäller för er.  

      Om ditt barn behöver en modersmjölkersättning finns två olika typer av ersättningar för mjölkallergiska barn:

      • Mjölkhydrolysat är modersmjölksersättning eller tillskottsnäring som baseras på mjölk, men där mjölkproteinet sönderdelats i så små delar att kroppen inte känner igen det och därför inte reagerar allergiskt på det. Denna typ av ersättning kan ges till de flesta mjölkallergiska barn.
      • Aminosyrapreparat är modersmjölksersättning som inte innehåller mjölk över huvud taget. Denna typ av ersättning passar för barn som är så kraftigt allergiska att de inte blir bra på ett vanligt mjölkhydrolysat. Aminosyrapreparaten finns också för äldre barn som vuxit ur sin modersmjölksersättning, som gröt och näringsdryck. 

      Dessa ersättningar säljs bara på apotek och inte i vanliga livsmedelsbutiker. Rådgör med barnets läkare eller dietist om vilken mjölkfri ersättning som passar bäst för ditt barn.

      När det gäller mjölkfri mat i övrigt, kan man lätt få känslan att ”allt” innehåller mjölk. Denna upplevelse är vanlig till en början, innan man hittat fungerande alternativa produkter och recept. Mjölkprodukter har visserligen en stor roll i svensk mattradition, men det finns mycket som är både gott och näringsrikt som inte innehåller mjölk.

      Dietist för individanpassad behandling vid mjölkallergi

      Mjölkfri mat riskerar att bli fattig på energi och näringsämnen som B-vitaminer, D-vitamin och kalcium. Om ditt barn får diagnosen mjölkallergi är det värdefullt med en bra dietistkontakt. Dietisten kan göra en bedömning av just ditt barns näringsintag och hjälpa till att hitta lämpliga ersättningsprodukter. Dietisten kan också föreslå berikning av maten och ge kostråd för att stötta barnets tillväxt.

      Mjölkhydrolysat – ersättning gjord på komjölk, men med sönderdelat mjölkprotein, så att barnets immunförsvar inte reagerar.

      Aminosyrapreparat – ersättning helt utan mjölkprotein, ges till barn som är särskilt känsliga.

      När försvinner de allergiska symtomen?

      Om ett mjölkallergiskt barn får helt mjölkfri kost bör barnets symtom försvinna inom 2-4 veckor.

      Om barnet inte blir bättre kan det bero på flera olika saker:

      • Är kosten inte helt mjölkfri? Det är lätt hänt att steka i vanligt smör eller att inte tänka på att livsmedel som ströbröd och barngröt kan innehålla mjölk. Tänk igenom alla möjliga fallgropar, gärna i samråd med dietist.
      • Är barnets allergi är så kraftig att ett vanligt mjölkhydrolysat inte är tillräckligt? Behöver barnet ett aminosyrapreparat i stället?
      • Har barnet fått rätt diagnos? Äggallergi är ett exempel på en annan vanlig matallergi hos de minsta barnen, som kan ge liknande symtom som vid allergi mot mjölk.  Var noga med uppföljning och regelbundna återbesök till läkare.

      De allra flesta barn växer ifrån sin allergi inom några år. Det är viktigt med återbesök och återkommande utvärderingar.

      Var noga med att utesluta allt mjölkprotein ur barnets kost.